En solskenshistoria

Miljögruppen hade länge planerat en miljömässa och jag skulle föra dialogpredikan med Janina Andersson. Vi var väl förberedda och såg fram emot gudstjänsten som skulle gå av stapeln på söndagkväll. På fredagkväll inser jag att videokanonen är sönder... panik! Vi som skulle visa fina naturbilder på väggen bredvid altaret hela mässan.

På lördagmorgon har problemet ännu inte löst sig och jag börjar ge upp. Jag statusuppdaterar min frustation på facebook, något i stil med: "Miljömässa imorgon och videokanonen är sönder... panik!".

Lördagen är fullbokad med jobb och jag far iväg för att hålla en jordfästning + minnesstund. Tre timmar senare kommer jag tillbaka till jobbet. När jag kommer in i mitt arbetsrum ser jag till min förvåning en videokanon på min skrivbordstol! Va?!! Varifrån kommer den??

Min första tanke är att vår effektiva vaktmästare rusat till butiken och köpt en videokanon i all hast men hon nekar när jag frågar. Förbryllad loggar jag in på facebook och ser att flera personer har kommenterat min status. Jag hade fått flera tips på varifrån jag på en lördagförmiddag kunde låna en videokanon men den sista kommentaren löd ungefär så här: "Jag har en extra videokanon hemma som jag inte behöver. Jag ska in till stan så jag kan komma med den till församlingshemmet."

Kassören i min gamla kör hade en extra hemma! Och när jag senare i veckan undrade vart jag ska föra tillbaka den får jag svaret: "Församlingen kan få den ifall ni har användning för den."

Vilka fina människor det finns!