söndag 11 mars 2012

Twitter från valpanelen

Ikväll ordnades en utfrågning av kyrkoherdekandidaterna i Aurelia. Ca 60 personer deltog. Jag livetwittrade (#kyrkoherdeval) och tänkte publicera tweeten här också. Stav- och språkfelen är mina. Självklart har jag förkortat svaren och en del viktigt har säkert lämnat bort.

Dags för valpanel i kyrkoherdevalet i ÅSF. Jag försöker twittra live :)

Här är ganska mycket folk i Aurelia. Festsalen är nästan full. Kvällen inleds med andakt.

Nu presenterar kandidaterna sig (och jag har fått nätet att funka - tack TP). Lååånga presentationr :)

Biskop em Gustav vill att kandidaterna karraktäriserar sig som ledare och förvaltningsmänniskor. 

Nalle Öhman: han är som en lagkapten i ett fotbollsteam. Han beskriver sig som nitisk o vill följa lagen till punkt & pricka.

Johan Westerlund: Administration kan vara både vara meningfull o meningslös. Det mesta e meningsfullt. Man får inte vara alltför nitisk.

JW: En ledare måste finnas på plats. Våga fatta beslut.

NÖ: det måste finnas en grundrespekt i arbetslaget. Ibland finns det en otydlighet i ledarskapet vilket leder till konfikt

NÖ kopplar av med antigymnastik. Intresserad av sambandet mellan mitt jag och min kropp. Kopplar det till tron. Musicerar oxå

JW: Kopplar av med motion i all former och med musik (sjunger i kvartett). Vilar hemma med familjen.

Magnus T frågar hurudana lagledare de är? JW: Jag är nog en lagledare. NÖ: Som lagledare åker man inte solo utan lyssnar.

JW kommer inte styra om kursen i församlingen med detsamma utan vill vara lyhörd för det goda som finns här. Kartlägger

JW vill helst jobba med gudstjänsten och utvecklandet av den. Det är hans största vision och intresse.

NÖ tycker att det speciella med ÅSF är att ÅA finns här. ÅSF har ett ansvar att samarbete med Akademin.

NÖ tycker att både ÅSF och ÅA är viktiga för svenskheten i Åbo

Roger Broo undrar vad man kan göra när det är allt färre som döper sina barn?
JW anser att det finns möjlighet att göra något i det skede som man märker att dopet dröjer. Vill stöda blivande fldr.

JW vill stärka kyrkans ställning i samhället

NÖ lyfter upp varför det är så viktigt att döpa sina barn.

Mikael Lindfelt undrar hur man ska göra den urbana församlingen synlig? Frågar efter visioner.


JW tror att man ska göra förs synlig genom personliga kontakter, genom att bygga nätverk (t.ex. Akademin och olika organ).

NÖ: Det är typisk för den urbana förs. att den når enbart de aktiva. Kan man genom samarb. göra förs. synlig i stadsbilden?

Christer Hummelstedt frågar om Borgå stifts framtid (i anl av kommunreformen).

NÖ är inte helt nöjd med den förslagna prosterimodellen eftersom man inte beaktat det svenska överhuvudtaget

NÖ vill att man luckrar upp territorialprincipen. Vill inte följa i kommunernas fotspår.

JW är besviken på det nuvarande betänkande. Betänkandet beaktar inte språkfrågor. Språkkonsekvensbedömning måste göras

Bengt Häggman undrar hur kandidaterna ska hävda ÅSF plats i en stor finsk samfällighet?

NÖ har skrivit en bok med finska kolleger. Klarar finskan. Har inte lika lång erf. av ordförandeskap.

JW: 10-års erfarenhet av att leda gemensamma kyrkorådet på finska. Inte orolig av att klara av att lyfta fram ÅSF:s intressen

JW vill att det ska finnas utrymme för olika slags uttryck i gudstjänsten. Vill ge barnen plats i den vanliga högmässan.

JW anser att barnen t.ex. kan vara med i ÅSF:s gudstjänstgrupper. Ha uppgifter. Barnen förändrar gtj för alla

NÖ medger att högmässan inte e till för alla.Vad fungerar för alla?Musiken går, predikan är svår.Ska vi förändras?Enkelt bäst

Biskop em Gustav Björkstram vill att kandidaterna ska nämna tre teologer som haft stort betydelse för dem.

NÖ: Ludwig Wittgenstein (filosof), Gustaf Wingren, John Vikström. JW: Timo Veijola (GT-exeget), John Vikström, Peter Halldorf.

Sussi Björkman undrar om kandidaternas tankar om ungdomsarbetet.

JW är inspirerad av skribaförnyelsen. Inte insatt i ungs.arb. i förs. Ger inga konkreta förslag.

NÖ är bekymrad över att vi är så nöjda i kyrkan med konf.arb. (det höga deltagarantalet). Många unga vuxna skriver ut sig

Känner ni till M2 och Rondo undrar ekonomidirektören Irma Hokka? JW: M2 kan han. Inte Rondo. NÖ kan också M2 men inte Rondo.

Mikael Lindfelt: Vilka frågor vill ni samtala med samhället om?

NÖ vill samtala om vår levnadsstil. Hur ska vi på ett hållbart sätt leva våra liv?

JW: Människosynen o den ökade klyftan mellan framgångsrika o inte framgångsrika. Skapelsens integritet. Äktenskapet.

Roger Broo är bekymrad över den ökade egoismen.

JW undrar varför man nuförtiden ska ha allt med det samma?

NÖ vill att kyrkan ska skapa sig en ståndpunkt om vilken vinst är rimlig? Är oroad över girigheten.

Prof. Susan Sundback undrar om kyrkan borde ha en politisk ståndpunkt? Var står ni politiskt?

JW hör inte till något parti. Har röstat varierande. Den egna kapitalistiska lyckan är han skeptisk mot.

NÖ vill inte binda sig partipolitiskt. Samarbetar gärna. Gillar Patrik Hagmans bok "Kristet motstånd" Alla har ansvar.

Kyrkoherden meddelar att det är förhandsröstning mån-fre i Aurelia kl 9-18. Själva valet inkommande söndag efter högmässan

söndag 4 mars 2012

Kyrkoherdeval

I den församling som jag jobbar i är det kyrkoherdeval som bäst. Det är mycket spännande. Två kandidater har ställt upp: kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst Björn Nalle Öhman. När man söker en kyrkoherdetjänst bedömer domkapitlet sökandens meriter och de har satt Johan Westerlund i första förslagsrum och Nalle Öhman i andra. Trots det är församlingen fri att välja vem som helst av kandidaterna. Ja, det är församlingen, dvs. alla myndiga medlemmar, som väljer.

Till valproceduren hör att kandidaterna förrättar två s.k. provpredikningar. Eller egentligen håller de varsin högmässa i vilken de också predikar. Förra veckan höll Westerlund sin gudstjänst och idag var det Öhmans tur. Därtill arrangerar församlingen en paneldiskussion nästa söndag (11.3 kl 18.30 i Aurelia) och en kyrkoherdeblogg. Själva valet går av stapeln söndagen den 18.3 efter högmässan i Åbo domkyrka.

I höstas gick jag en ledarskapskurs (exilafen) som är obligatorisk för alla blivande kyrkoherdar. Under den processen och under den här valet har jag funderat en hel del över vilken slags kyrkoherde jag vill ha som herde och chef i vår församling. Några tankar vill jag dela med mig idag.

Jag vill ha en kyrkoherde som...

... har mål & visioner. Och som dessutom är duktigt på att jobba med målsättningsarbetet i församlingen. Med tydliga mål & visioner blir det lättare att prioritera tid och resurser.

... månar sig om arbetsgemenskapens och medarbetarnas välmående. Många kyrkoherdar vill gärna sätta tid och resurser på detta men hinner inte p.g.a. allt annat som måste skötas. Här tror jag att man måste  våga tänka om. Om man sätter mycket tid på detta kommer många saker att kunna skötas av andra än kyrkoherden.

... är en trygg person med en god självkänsla. Det här är kanske det allra viktigaste. Om kyrkoherden är trygg kan han/hon ta svåra beslut. Om kyrkoherden är trygg kan han/hon hjälpa andra att utvecklas i sina arbetsuppgifter utan att han/hon känner sig hotad eller förbisedd. Om kyrkoherden är trygg kan han/hon delegera arbetsuppgifter utan att känna att han/hon måste göra dem själv. Om kyrkoherden är trygg kan han/hon erkänna sina egna brister och svagheter och också förlåta andra för deras. Om kyrkoherden är trygg vågar han/hon lyssna till medarbetarnas feedback angående sitt ledarskap.

... är organiserad och logisk. T.ex. är det viktigt att skapa en välfungerande struktur för arbetskonferenser och arbetsmöten. I vår stora och byråkratiska samfällighet är det här en nödvändig egenskap. Annars finns det en stor risk att man drunknar i arbetet och administrationen.

... är en god administrativ ledare. Kyrkoherden ska tillsammans med den övriga administrativa personalen se till att administrationen och byråkratin fungerar väl och underlättar för arbetsteamet att utföra sitt arbete och nå arbetsgemenskapens uppsatta mål. 

... är en andlig ledare. Kyrkoherden ska också fungera som församlingens andliga ledare och se till att församlingens huvuduppgifter som andlig gemenskap och kyrka sköts på ett bra sätt och att församlingens andaktsliv och förkunnelse baserar sig på kyrkans bekännelse. Det här hör till de kyrkliga arbetsgemenskapernas speciella utmaningar. Att både vara en arbetsledare och en andlig ledare är inte lätt.

... har ett stort och generöst hjärta. Det hör ihop med att vara trygg som person. En ledares förhållande till andra människor och dennes människosyn kommer att prägla allt annat hon eller han gör.

Som ni ser (om ni orkat läsa så här långt) skriver jag inte att kyrkoherden ska vara en god predikant eller en duktig liturg. Det är klart att det också är viktigt men det är ändå sekundärt till allt det andra. Jag tycker att kyrkoherdekandidaterna istället för att provpredika borde visa prov på sitt ledarskap istället. Istället för att bedöma kandidaternas predikan borde man bedöma deras förmåga att leda arbetsteamet vid en gudstjänst. Kolla med nattvardsassistenterna, gudstjänstgruppen, kantorn och vaktmästarna hur de upplevde samarbetet och ledarskapet.

Hurudan kyrkoherde vill du ha?