Jag är fri (klapp, klapp), att dela, vi (klapp, klapp) får vara med och ge av det vi fått. För när vi ger (klapp, klapp), så får vi mer (klapp, klapp), det låter konstigt vänt men så har Gud bestämt.
Jag tror att det är Matte Fontell från Borgå som skrivit sången. Rätta mig om jag har fel.
När bloggvärlden fungerar som allra bäst, fungerar den just så som i sången. Människor delar sina liv - erfarenheter, tankar, drömmar, vardagslyckor och -olyckor - med kända och okända och man växer, mognar, hittar flera bitar av sig själv. Man får mer av att ge.
Att samtala om sådant som är viktigt på riktigt får mig att vibrera inombords. Helig Ande kallar jag det. Berusad på bästa sätt.
Det stämmer att Matte har skrivit den. :) Fin bild du har där uppe...trappan till en gammal stuga på landet. Är det en personlig bild eller någon du bara tyckte att var fin?
SvaraRaderaBilden är från vår sommarstuga, eller villo som vi kallar det :)
SvaraRaderaFantastiskt uppmuntrande nu då jag igen velar och tvekar och noijar med min blogg! Ge inte upp tolkar jag det här som... ska bli roligt att följa den här bloggen också! Kram på dej.
SvaraRaderaprecis så: det är genom att ständigt formulera sej som man verkligen benar ut vem man är. och inte bara det, man får spegla sej själv i andra -både egna erfarenheter och andras.
SvaraRaderaså roligt med en ny blogg!
Va,kul! Ni har hittat hit. Välkomna! Sus och Sara :) Välkomna också Simme och Kalle :)
SvaraRadera