Ni vet hur det är. Man skjuter fram en mindre rolig uppgift och vid varje framskjutande växer uppgiften. En liten sak som att ringa ett samtal till en byråkrat på ett statligt kontor blir till ett berg större än en julpredikan.
Nu ska jag försöka vända på steken och göra det värsta först. När jag sätter mig vid mitt arbetsbord på morgonen och ska ta itu med dagens uppgifter så skall jag börja med det som känns minst roligt. Få se hur många dagar jag kommer ihåg det? (Kanske man kunde sätta en påminnelselapp på datorskärmen?)
Dessutom så har jag krönt en av mina lediga dagar i veckan till en tackla-de-ogjorda-monstren-dag. En sån dag hade jag igår. Och det var så skönt. Allt blev inte färdigt men allt blev påbörjat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar